somewhat scottish

När man får höra följande kommentar från sin rumskamrat, då vet man att man har blivit alldeles för bekväm i sin vardag.

"Are you really going out like that? You look horrible."

Eugenas reaktion igår kväll när jag osminkad i dörröppningen iklädd en orgie av mjuka textilier skulle bege till Louise, där Monty Python otåligt väntade på mig med vienettaglass och blåbärsmuffins. Kombinationen tvättdag plus filmkväll verkar slå ut mörkerseendet i garderoben.

"At least your jacket looks nice. It's very...pink."

Tack Sarah för stödet.

Den tredje kursen verkar även den väldigt lovande - The power of language. Den är vad den heter - analyser av språkets kraft i ord, bild och form. Mycket intressant. Ännu mer intressant är min gruppsammansättning för det första arbetet. Jag har hamnat tillsammans med en tjej som är besatt av svenska fotbollslandslaget - inte deras spelstil, utan snarare deras estetiska kvalitéer. Den andra tjejen försöker värva mig till Napiers muslimska universitetsgrupp på facebook och kan inte sluta prata om förmånerna man får som medlem i detta sällskap. Att jag inte är religiös verkar vara helt ovidkommande. Tredje tjejen i sällskapet satt mest tyst och åt chips under första gruppmötet.

Imorgon är det alla hjärtans dag och jag fick precis en inbjudan till "some sugary love"på Livingstone place. Gabby som bjuder på kärleksmums. Själv kallar jag dom "love yummies" här borta. Osäkert vilken av översättningarna som stämmer. Jag söker ett officiellt namn på detta delikata bakverk.

Dagens skotte: Jag tycker synd om mr Proudfoot på första våningen. Inte bara för att han heter som han gör, utan även därför att han ett antal gånger har fått ovälkomna ryck i dörrhandtaget samt fått höra ljudet av desperata nycklar som ivrigt försöker penetrera nyckellåset. Jag har i början av min vistelse haft problem att skilja på dörrarna i huset - både vad gäller min egen dörr, samt huvudingången - vilket stackars mr Proudfoot har fått lida för. När jag efter mina smärre inbrottsförsök inser att det är fel dörr jag trakasserar samt att någon vaksamt hasar sig fram i tygtofflor över trägolvet innanför (säkerligen håller han andan med), springer jag iväg illa kvickt och hoppas att nästa dörr är rätt.