Kostymhysteri och franska tyllkjolar

Skottarna älskar att klä ut sig. Detta blir mer tydligt när man själv är på jakt efter en maskeraddräkt och får uppleva Edinburghs oändliga utbud av kostymer.


Butikerna avlöser varandra - den första hävdar sig ha bättre klister i lösmustascherna än den andra, den tredje har mer volym i perukerna än den fjärde och den femte utlovar dubbelt så mycket mer kostymer än den sjätte. Maskeradutstyrslar är en massindustri. Priserna är höga - man får räkna med att i alla fall få lägga ut minst £30 på en schysst Wilma Flintstone dräkt (exklusive peruken). Då är detta ändå en billig kostym i jämförelse med övriga vulgära utstyrslar för kvinnliga former.


Kostymutbudet kommunicerar åt ett håll - tjejerna ska vara sexiga i tajta korvskinn och killarna ska vara roliga i hattar. Flickorna får gärna vara avklädda yrkeskategorier, medan pojkarna får leka cowboys. Det ska bli intressant att se hur maskeraden vi ska på ikväll anpassar sig till denna envägskommunikation från affärerna. Vi trotsar direktiven i alla fall. Jag ska vara fransk drottning, Louise ska klä ut sig till man, Gabby kommer förvandlas till Uma Thurman i "Pulp Fiction" och clownen Ania dyker upp lite senare under kvällen.


Det var mäktigt att känna av hundratals människor dansa loss till sin egen inre musik - vare sig det kom från mp3n eller från den upprepade melodislingan inne i huvudet. Exakt klockan 7 igår kväll började Waverly station att gunga. Eugenia var lyrisk efteråt - "I feel so alive!". Ögonen lyste och leendet var bredare än att kinderna räckte till. Hon skuttade hem som ett nykärt rådjur och jag följde valsande efter i hennes vinddrag.


Dagens skotte: Såklart har skotska Sarah en 1700-talsklänning på lager som gladeligen lånas ut till förmån för kostymfester. Ikväll ska jag således bära hennes Marie Antoinette klänning från Halloween 2006 - en blå/vit/guldig tingest, full i spetsar och broderier samt med en ackompanjerande tyllkjol vippande under kreationen. Drottningen må ha varit dekadent, men jag tror att hennes klänningar var betydligt längre än vad den här är. Dock är den anständig, rätt rolig till och med - den är för mycket av allt och mer därtill. Ska skippa peruken dock. Bara jag slänger en blick på syntettrasslet känner jag hur hårbottnen svettas och jag börjar automatiskt klia mig i huvudet.


Kommentarer
Postat av: Lina

Åhhhhh vilken dröm att få klä ut sig till en 1700-tals kvinna! Nu är jag jätte avis!

2009-03-07 @ 23:42:18
Postat av: Sara

Haha ja det är helt otroligt hur kvinnan lyckas ha en dräkt på lager!

2009-03-08 @ 13:35:31
URL: http://somewhatscottish.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0